VOLYM
 



 

INSIDAN UT
Murberget, Länsmuseet Västernorrland
3 maj-14 september 2008


© Erik Jeor, "Levande vatten". video. Foto: Jan K Persson.

Redan i entrén sugs man in i Erik Jeors konstvideo Levande vatten. Den ingår i museets utställning "Insidan ut" där åtta utvalda konstnärer ser på frikyrkorörelsen. Så gott som alla tycks ha ett förflutet inom kyrkans värld. Erik Jeors mjuka tenor hörs i en popig version av frireligiösa psalmtexter. Karaokediggare känner sig säkert manade av konstnärens gungande höfter och knäppande fingrar att sjunga med i textremsan som går på om och om igen. En gång tillhörde Erik Jeor den amerikanska Jesusrörelsen, Vineyard, men det var innan konsten kom in i hans liv. I sin video vill han undersöka hur lätt man kan suggereras till andlig hänförelse om de rätta uttrycken i rörelserna och musiken finns där. Numera som betraktare från utsidan men ändå en som varit med kan han se vilka knep som används.


© Ellen S. Holtskog, "Frälsta och förtappade", fotografi, detalj. Foto: Jan K Persson.

Ellen S Holtskog lärde sig tidigt se i människors blick vem som mött Jesus och vem som skulle behöva omvändas till den rätta tron. Hennes egna blå ögon är intensivt ljusa och granskande i fotoinstallationen Frälsta och förtappade. Fortfarande kan hon inte låta bli att kategorisera människor i troende och icketroende. Hon tycker sig ha förmågan att se och det är svårt att inte tro henne då hon riktar blicken rakt fram och in i.

Starkt påverkad av söndagsskolans flanellogram med himmel och helvete i blickfånget och med Hieronymus Bosch nakna kroppar i förvridna ställningar är Samuel Ottosson i sitt bidrag Flanellograf. Både den och Oskar Mörneruds ljudskulptur Basuner med kyrkans orgelpipor elegant draperade i yviga palmblad är dekorativa och mycket snyggt gjorda.


© BUS 2008 Nina Svensson & Bernd Krauss,
"Kapell kapell vid vägen är", installation, detalj. Foto: Jan K Persson.

Roliga men också spretigare är däremot de båda paren Nina Svensson & Bernd Krauss och Frida Tebus & Martin Karlsson i sina bidrag till utställningen. Kapell Kapell vid vägen är är Ninas & Bernds kulturhistoriska resa och inventering av bönehusen i Timrå kommun. Foton, orgel, kaffepanna, allt tycks ihopsamlat och redovisat.
Kristi kropp är en samtida installation i blandteknik som Frida & Martin jobbat ihop. De har funnit annorlunda och ibland extrema trosutövare. Sådana som åker skateboard med Jesusbild på undersidan, förkunnar sin religion förklädda till ståuppkomiker eller som militanta veganer.


© Frida Tebus & Martin Karlsson, "Kristi kropp", installation, detalj.
Foto: Karin Lundqvist


© Carl Johan Eriksson, detalj ur installation med fotografier av frikyrkopastorer.
Foto: Jan K Persson.

Starkaste uttrycken har ändå Carl Johan Eriksson och Martin Gustavsson. I Tank nr 1-44 har Carl Johan Eriksson fotograferat dopgravar. Två rader dopgravar i exakt samma format men i olika utföranden, färger och tillbehör. Det är suggestivt men ger också känsla av obehag att se dessa försänkningar i golven. De liknar gravkammare eller instängda, hemliga källarrum. Carl Johans Jack-Tommy, Owe, Bo-Anders, Karl-Erik, Ulrik, Veikko, Allan, Sverre, Johan, är en rad uppförstorade svartvita foton av barndomens stora idoler, pastorerna inom pingströrelsen, som var hans andliga ledare och förebilder. Tydligt ser raden av män som med storvulna gester fotograferade nerifrån och upp, som gör blicken upplyst och hela uttrycket förklarat.


© Martin Gustavsson, "The Destruction of Sodom, part I", olja.
Foto: Jan K Persson.

Martin Gustavssons tre stora målningar med spotljus i en egen för övrigt dunkel avbalkning av utställningen ser på håll ut som exotiska ryamattor med romantiska ökenmotiv eller kanske religiösa altartavlor med ovanligt starka färger. På nära håll ser man i alla fall att det som såg ut som textil är istället röd färg som fått rinna i till synes långa, blodiga spår rätt ner över motiven. Änglarna med glitter på vingarna förstärker titlarna The Destruction of Sodom part 1, The Destruction of Sodom part II och Black Angel. Det ger ett kitschigt men också gåtfullt och ganska otäckt intryck. Barndomens bokmärkesänglar, Michelangelos målningar av kroppar i taket i Sixtinska kapellet och såklart Dorés bibel har varit förebilder.

På vernissagen bjöds besökarna på en rundvandring i utställningen där konstintendenten på Murberget Rebecka Wigh intervjuade konstnärerna och fick i gång ett intressant samtal om konst och religion. Endast en av konstnärerna sa sig fortfarande vara troende.

Text: Karin Lundquist